Att gräla om historiska händelser är normalt, skriver Furedi, men det som pågår nu är något annat. Nedrivna statyer och många andra tecken visar att vi lever i ett samhälle som avskyr sin historia. Helst skulle vi vilja göra oss av med den. I det förflutna tillhörde alla människor något slags underlägsen ras – i alla fall på den mörka kontinent som kallas Europa. De har ingenting att lära oss.

Furedi tar upp så många exempel på att vi avskyr det förflutna och vill göra oss av med det, men han missar det uppenbara: att kriget mot det förflutna tjänar som ersättning för allt vi är missnöjda med i samtiden. Samtida orättvisor är naturliga och tyvärr omöjliga att göra något åt, men orättvisor i det förflutna kan inte längre accepteras! Studenterna uppfostras att känna sig sårade av föråldrade ord, så att de inte ska känna sig sårade av ett samhälle som struntar i om de lever eller dör.

Fjärilen gypsy moth (på svenska lövskogsnunna) heter numera spongy moth, och American Entomological Society har bett allmänheten om hjälp att identifiera fler insekter med sårande namn. Vi förväntas tro att detta så småningom kommer att ge oss en rättvisare värld, även om Foodorabud och andra underbetalda yrkesgrupper står sist i kön, efter insekterna. Finns det inte ett passande namn för ett samhälle som föredrar att putsa på sina symboler istället för att förbättra livet för de sämst ställda?