Clay Shirky om Wikileaks

7 december 2010 av H. | 4 kommentarer · Bloggat

En av de lugnare och vettigare artiklarna om Wikileaks: Wikileaks and the long haul.

Tags:

4 kommentarer

  • 1 Gunnar | 7 december 2010, 19:47

    Jag håller med om mycket av vad han säger om att finna rätt balans mellan öppenhet och nödvändig slutenhet. Men han lutar åt en mycket mer statisk – och reduktiv – tolkning av den balansen än jag själv skulle gjort, i dagsläget.

    För Shirky tycks ”den nödvändiga slutenheten” mest handla om att nå ”konsensus” i mellanstatliga diplomatiska förhandlingar. Där har han i princip alldeles rätt. Men vad Wikileaks har kommit att handla om är ju mycket mer en fråga om ren illegalitet, som exempelvis spioneriet mot FN-personal.

    Eller mer allmänt: det har kommit att handla om avslöjande av den ”lurch towards illegality” som skett efter 9/11 i den amerikanska politiska eliten.

    Jag lutar nog mer åt Simon Jenkins-hållet: att när våra vanliga checks-and-balances bevisligen inte längre fungerar (när man kan rigga Chalcotutredningen till USA:s fördel, t.ex.), dvs när den demokratiska ”översynen blivit förorenad” med Jenkins ord, då framstår Wikileaks sopm mycket mer av ett nyttigt korrektiv – här och nu – än en principiellt kvistig fråga.

  • 2 H. | 8 december 2010, 15:01

    Jag gillar Shirkys idé om att en rättfärdig stat handlar om en balans mellan flera olika saker – öppenhet kontra slutenhet är bara två av dem, jag föreställer mig en komplicerad balans i flera dimensioner.

    Jag förstår att diplomati (och förmodligen inte heller det mest demokratiska statsstyre) inte fungerar utan ett visst mått av sekretess, men jag kan inte tycka att det är någon stor katastrof om medborgarna någon enstaka gång får läsa innehållet i diplomaternas postsäck, om så bara för att konstatera att den innehåller ungefär vad vi trott. Det hindrar kanske diplomater/regeringar från att gå alltför långt – en verksamhet som pågått helt utan insyn under lång tid kan lätt dra iväg i obehaglig riktning.

    Vad är Chalcotutredningen?

    Nu har jag inte följt allt så noga som jag borde, men har det inte varit alltför stort fokus på Assanges person? Det viktiga är väl var materialet kommer ifrån; Wikileaks är ingenting utan sina källor. Vem läcker dessa enorma mängder dokument? Och framförallt: hur verifierar Wikileaks det material som kommer anonymt till dem?

  • 3 Jenny Maria | 8 december 2010, 20:53

    Så måste det vara, slutenhet OCH öppenhet, givetvis. Jag förvånas inte längre över att diskussioner på nätet så sällan är nyanserade. Wikileaks, som jag nog ändå gillar, är både bra och dåligt.

  • 4 H. | 8 december 2010, 22:22

    … medan det är rätt oroväckande hur snabbt folk är beredda att strunta i lagar och regler för att tysta Wikileaks.

    Ett exempel: http://daringfireball.net/linked/2010/12/07/thiessen-wikileaks

Kommentera