Så behandlar Amazon anställda, delstater och förläggare

9 maj 2012 av H. | 1 kommentar · Bloggat

Amazons senaste årsrapport (2010) inleds med en text där Jeff Bezos, grundare och vd, berättar för aktieägarna om all spännande spetsteknologi som ingår i företagets verksamhet: neurala nätverk, maskininlärning, självreparerande programvara. Finns inte den teknologi som behövs utvecklar Amazon den själva, vilket Bezos är uppenbart stolt över. Företagets datasystem kan överleva de hårdaste belastningar, skriver han. Men det är inte bara de självlärande dataprogrammen som utsätts för hårda påfrestningar hos Amazon. I en serie ambitiösa reportage har Seattle Times nyligen beskrivit hur Amazon ser ut bakom alla buzzwords (31 mars– 3 april).

Verksamheten är inte mer high-tech än att varorna plockas för hand i enorma lager. Reportageserien, som bygger på intervjuer med 40 nuvarande eller tidigare anställda, beskriver ett företag som gör allt för att pressa leveranstiderna utan hänsyn till sin personal. Arbetare som slitit ut fötterna på betonggolven får sparken när de inte kan hålla tempot. Läkare berättar att de uppmanats att behandla arbetsskador så att de inte behöver rapporteras – om en skada bandageras istället för att sys hamnar den nämligen inte i olycksstatistiken. Amazon intog tidigt en hård linje mot fackförbunden, vilket bidrar till att hålla lönerna nere. Idag är mindre än åtta procent av lagerarbetarna fackligt anslutna.

Lagerlokalerna kan vara olidligt varma att arbeta i. Sommaren 2011 steg temperaturen i Amazons lager i Pennsylvania vissa dagar över 38 grader, läser jag i en annan amerikansk lokaltidning, The morning call (”Inside Amazon’s warehouse” 18/9 2011). Trots det brydde sig företagsledningen mer om produktionstempot än de anställdas hälsa, säger de tjugo lagerarbetare som The morning call har träffat. De kritiserades ständigt för bristande produktivitet och hotades med avsked. I Pennsylvanialagret har tidvis mer än halva arbetsstyrkan utgjorts av tillfälligt anställda som hämtats från bemanningsföretag, vilket gör att deras rättigheter i praktiken är lika med noll. Amazon uppmanar dem att jobba fortare och fortare tills de får sparken, slutar självmant eller råkar ut för skador, säger lagerarbetarna till The morning call. Timlönen ligger runt 80 kronor.

Work hard. Have fun. Make history. Foto: Seattle Times.

Artikel två i Seattle Times artikelserie granskar Amazons förhållande till bokförlagen. Sedan 2009 har Amazon egen bokutgivning, samtidigt som de beräknas ha 75 procent av USA:s nätförsäljning av tryckta böcker och drygt hälften av e-boksförsäljningen. ”Det har aldrig tidigare funnits ett företag som har möjlighet att dominera den amerikanska bokmarknaden på samma sätt som Amazon”, säger förlagskonsulten Mike Shatzkin till Seattle Times.

Amazon har rykte om sig att vara ”den långa svansens” vän – inga böcker är för smala för att finnas med i sortimentet. Hur de behandlar förläggarna som ska leva på de smala titlarna är en annan sak. Karl-Heinz Roseman från förlaget McFarland & Co fick ett mail där Amazon med kort varsel krävde dubbelt så höga rabatter. Flera förläggare som Seattle Times talat med berättar liknande historier. Nära 5 000 av Independent Publishers Groups titlar raderades från Kindle store när Amazon inte fick de rabatter de krävde.

Det som framförallt gör artikelserien läsvärd är att den visar hur mycket skattelättnader och annat stöd som ligger bakom Amazons framgångar. Enligt ett utslag i USA:s högsta domstol från 1992, det vill säga innan internethandeln tog fart, behöver postorderföretag inte ta ut moms (”sales tax”) när de säljer till delstater där de inte har lager eller kontor. Amazon tar därför bara ut moms i fem delstater (samt vid försäljning till EU). En studie från University of Tennessee uppskattar att delstaterna de senaste sex åren har förlorat 52 miljarder dollar i utebliven moms från nätförsäljning. Momsbefrielsen kan betraktas som ett offentligt stöd till näthandelsbranschen. Detta har gett Amazon en klar fördel gentemot lokala bokhandlar och andra butiker (Amazon säljer allt från mat till möbler). Borders, en gång USA:s näst största bokhandelskedja, gick i konkurs i fjol.

När Amazon funderade på att etablera en distributionscentral i South Carolina erbjöd delstaten gratis mark, reducerad fastighetsskatt, lättnader i arbetstidslagstiftningen samt sänkt arbetsgivaravgift – ett stödpaket sammanlagt värt 33 miljoner dollar. Så mycket förväntas en fattig delstat nuförtiden buga och skrapa för storföretagen för att få några jobb. Ändå räckte det inte. Amazon krävde också att få sälja momsfritt till kunder i South Carolina. Där sade delstatsparlamentet stopp, varpå Amazon avbröt bygget och meddelade att South Carolina kunde glömma de utlovade 1 250 jobben. Fick man sälja momsfritt skulle det däremot bli 2 000 nya jobb. Utpressningstaktiken fungerade och Amazon fick rätt att sälja momsfritt under fem år.

I mer än tio år har Amazon kämpat med hot och stämningar mot delstater som vill införa moms på nätförsäljning, skriver Jim Brunner i Seattle Times. 2010 gav Texas Amazon en räkning på 269 miljoner dollar i obetald moms. Amazon svarade med att stänga sitt lager i Irving, med hänvisning till delstatens ogynnsamma företagsklimat.

2010 omsatte Amazon 34 miljarder dollar, varav drygt hälften från försäljning inom USA. De redovisade en vinst på 7,6 miljarder dollar och betalade 75 miljoner i skatt, det vill säga knappt en procent av vinsten (det låga beloppet beror på periodisering: de skjuter en del av skatten på framtiden). Deras vinstmarginal låg däremot på imponerande 22 procent.

De uteblivna momsintäkterna gör att det inte är något mysterium varför många delstater har krisande ekonomi och måste spara på skolor och andra offentliga utgifter. I årsredovisningen kan man läsa att flera delstater sedan 2003 driver en rättslig process mot Amazon för att företaget inte tar ut moms av sina kunder. Amazon bestrider anklagelserna och lovar sina aktieägare att försvara sig ”energiskt”.

Näthandelns momsfria dagar kan dock vara räknade. Många delstater överväger nu strängare lagstiftning på området. Även på federal nivå håller demokrater och republikaner på att enas om att momsbelägga näthandeln, skriver Seattle Times.

(Publicerad i GP 5 maj 2012)

Tags:

1 kommentar

  • 1 Bengt O. Karlsson | 10 maj 2012, 10:41

    Intressant inlägg och bra reportage i ST. Å andra sidan är väl Amazon bara ett exempel bland många. Vad man också skulle vilja se vore en systematisk kritik av den oreglerade råkapitalismen.

Kommentera