16 december 2010 av H. | 2 kommentarer · Bloggat

Andy Warhols 15 minuter är över sedan länge. Ändå är han ständigt närvarande, som om han låg mumifierad som en sorts konstvärldens Lenin i ett centralt mausoleum där alla gick förbi för att betyga sin vördnad.

Den idiotiska föreställningen att det bara finns en enda sorts precision. Litteraturens precision är en annan än naturvetenskapens, men den hindras hela tiden från att utveckla sin egen form av precision fullt ut, antingen av folk som tror att naturvetenskapens precision är den enda som finns, eller av folk som föraktar och motarbetar all precision överhuvudtaget, som en protest mot naturvetenskapens.

Tags:

2 kommentarer

  • 1 István | 17 december 2010, 01:42

    Eller “föraktar och motarbetar all precision överhuvudtaget”, därför att man själv inte förmår att närma sig den.

  • 2 Magnus | 19 december 2010, 01:43

    Die Viel-zu-vielen, får man nästan lust att säga, trots att det inte är den sortens förakt som är drivfjädern för din reaktion. Men den blinda kundvänligheten gör det verkligen svårt för media att motstå tivoliseringen av all slags kultur och debatt.

Kommentera